Regeringens strategiarbete för ett barnvänligare Finland och för främjande av barns rättigheter går framåt

Det är glädjande att målmedvetna och konkreta åtgärder nu vidtas från regeringshåll för genomförande av FN:s Barnkonvention.

Som ett led i det förberedande arbetet att utforma en Barnstrategi, har Justitieministeriet ansvarat för och koordinerat en utvärdering av hur barns delaktighet enligt art. 12 förverkligas i Finland. Utvärderingen utfördes under år 2019 med hjälp av ett bedömningsverktyg bestående av 10 indikatorer som Europarådet utarbetat år 2016. Med hjälp av verktyget kan medlemsländerna mäta sina framsteg i förverkligandet av barns rätt till delaktighet.

I bedömningsrapporten "Vi hör utan att lyssna. Barns rättigheter till delaktighet och inflytande i Finland" framkom att Finland har rätt bra inskrivna skyldigheter gällande barns rätt till delaktighet och påverkan i olika styrdokument och lagar.

Det finns förstås också gott om utrymme för förbättring. Bl.a. har Finland idag ingen Barnstrategi men det arbetet är i varje fall på god väg. Ett gediget förarbete har redan gjorts under år 2019 och idag 5.3., tillsattes en Barnstrategikommitté, som skall vara en av fem arbetskommittéer med uppgift att långsiktigt jobba för ett barn- och familjevänligt Finland. Målsättningen är ett Finland där alla barn och unga mår bra och får sina rättigheter tillgodosedda, ett Finland som respekterar barnets rättigheter.

Inför arbetet med Barnstretegin vill vi framförallt betona vikten av att man, i beredningen och verkställandet, fäster särskild vikt vid delaktighet, hörande och jämlikhet i fråga om barn i utsatta situationer. Socialt utsatta barn behöver särksilt stöd för att komma fram till samma startstreck som andra barn för att uppnå bästa möjliga hälsa och utveckling.  

Det är även viktigt att komma ihåg att utsatta och särskilt sårbara barn, t.ex är barn med funktionsvariationer. Men barn som behöver särskilt stöd innefattar även barn vars uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller barn som genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling (SocialvårdsL 2014/1301 §3 mom.6).

För att barns rättighet till delaktighet, och alla andra rättigheter i FN:s Barnkonvention för den delen, skall bli verklighet för alla barn, krävs sektoröverskridande samarbete. Tyvärr fungerar inte samarbetet optimalt idag, det gäller både olika sektorer inom den offentliga förvaltningen samt t.ex. kommunernas förmåga och vilja att involvera aktörer inom tredje sektorn. Det krävs ännu mycket politisk vilja för att på riktigt utarbeta service till barn och familjer utgående från prinicpern om barnets bästa och ett barnperspektiv. 

På tal om barnets bästa, vill vi ännu tillägga, att vi i fråga om Bedömingsverktyget för barns delaktighet och i Barnstrategiarbetet, efterlyser en starkare koppling mellan principerna om barns delaktighet och barnets bästa. Enligt FN:s Barnrättskommitté skall principen om barnets bästa tolkas så att den är oskiljaktig från principen om barns delaktighet. Barns delaktighet är alltså en förutsättning för att kunna förverkliga principen om barnets bästa - som ju skall tas i beaktande i alla beslut som gäller barn.

Vi är glada över att det i Bedömingsrapporten lyfts fram vikten av att på allvar sprida kännedom om FN:s Barnkonvention bland sakkunniga och den stora allmänheten. Det som vi dock saknar är ett tydligare ställningstagande om vikten av att informera barn om deras rättigheter.

Barn måste själva känna till vad de har för rättigheter för att kunna bli delaktiga och påverka.

 

För mera information se:

Barns rätt till  delaktighet i Finland. Sammanfattning av läget och centrala utvecklingsbehov

Arbetet för en nationell barnstrategi 2040 

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet